Level Up - It's Possible!

Sedan jag började springa för nart 1,5 år sedan- och framförallt sedan jag börjat styrketräna mer seriöst för ett halvår sedan har ett nytt fenomen uppenbarat sig. 

 

Folk hör av sig. För råd. Folk jag knappt känner, (till och med bara flyktigt) ger mig komplimanger för det jag gör, säger att jag är en inspirationskälla och vill således själva ha hjälp och råd kring deras egna situation. 

 

Samtidigt som detta är sinnesjukt smickrande så biter jag mig lite i tungan. Jag blir galet glad om jag kan inspirera någon att börja träna genom min lilla blogg eller spännisbilder på Facebook (haha!) men samtidigt vill jag inte vara den som ger råd kring hur just denna person bör lägga upp sin kost/träning eftersom jag återigen är galet oprofessionell. Jag har absolut ingen utbildning i bagaget mer än egenlärd kuriosa och en nyfikenhet kring min egen utvecklings vinning att luta mig tillbaka på.
Jag tycker detta är kul. Något så fruktansvärt kul. Men återigen så har det tagit mig många många år att kunna finna ens ett uns av glädje i träning/idrott. Och det har tagit mig många år att hitta till "min grej". Hur skall jag då kunna råda någon annan? 

 

Så av ren rädsla kring att lära "fel" eller få något vajsing på mitt samvete- har jag faktiskt undvikit att svara på dessa frågor. Med absolut no offence till er som frågat. Bara bara kul. 

 

Det enda rådet jag vågar ge just nu är att börja. Börja nånstans. Utforska. Våga prova och våga fråga. Var nyfiken och sätt ett rimligt mål. Sedan fortsätt. Fortsätt tills du hittar rutiner och glädjen- sedan kommer resten av sig själv! 

 

Om du fortfarande tycker det är kul att kika på vad jag sysslar med på gymet och i sportwebshoparna så är du välkommen att fortsätta titta in här. Ingen blir gladare än jag;) Men som sagt... Jag har ingen rätt eller grund i att råda er till något utan utbildning. Hell, im still learning. Im just sharing what comes along the way ♥